.love is for fools.

Jag läser en bok.
Den får mig att vilja sparka ut alla karlar ur detta långa rike.
Även män i andra länder och världsedelar. Utrota dem helt enkelt.
Boken handlar inte om kvinnovåld eller något sådant.
Det är en roman och kvinnan och mannen i boken är kära i varann.
Men jag blir ändå så obefogat arg på alla män i hela världen.
Och på kvinnan i boken när hon förlåter honom, mannen i boken, för saker som han gjort, som egentligen inte är så farliga om jag ska vara riktigt objektiv, men sånt har jag svårt för.
Så skulle aldrig jag göra.
Jag skulle inte förlåta honom.
Jag skulle skrika åt honom.
Svära åt honom.
Slå på honom.
Hata honom.

Sen skulle jag säkert förlåta honom. Kanske. Fast då skulle det vara försent.
Som vanligt.
Bra.
För jag skulle aldrig blivit kär från början.