fredag, november 7

Jag nämnde ju det där med kondition i förra inlägget.
Kondition var kanske lite att ta i.
Jag märkte snarare att min kondition tagit en långsemester.
Men, jag har ringt honom och sagt att han får komma hem snarast.

Jag åkte till friskis&svettis här i Lund. Gunnesbo närmare bestämt. Hur perfekt är inte det är Maki Souvlaki (haha, garvade nästan ihjäl mig när jag hörde Carros smeknamn på honom) bor i Gunnesbo. 5 minuter med cykel tar det. MAX!
Men lilla Macintosh tog inte hänsyn till mitt förfärligt dåliga lokalsinne utan cyklade en massa "genvägar" genom buskar och snår.
Min stackars lilla hjärna blev helt förvirrad.
Detta innebär ju att Mackan får eskortera mig till Friskis varje gång jag vill dit och träna.Och det vill jag ofta. Minst en gång om dagen. Kanske två.

Vad jag har saknat Friskis.
Saknat att skutta omkring med svettiga gubbar och tanter.
Saknat att vilja döda ledaren som står i mitten och skriker ett hurtigt: MEN KOM IGEN NURÅÅÅÅÅÅÅ!!!!!WOHOOOOOO!!!
Saknat samhörigheten som uppkommer i slutet när allas lungor håller på att sprängas och man börjar klappa i takt. Man ryser ända ut till fingertopparna och det är nästan lite sektstämning över det hela.

Åh, min Friskis. Aldrig mer ska vi skiljas åt.

Inga kommentarer: